Varannan elev mår sämre när studier sker på distans  

Vårterminens stängda gymnasieskolor ledde till försämrat mående, ökad stress och en känsla av minskad tillhörighet och sammanhang. Det visar en undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning som Sveriges Elevkårer har gjort bland sina medlemmar.

Undersökningen följer upp den enkätundersökning som Sveriges Elevkårer gjorde i april när gymnasieskolorna hade varit stängda i en månad för att minska smittspridningen av covid-19. Undersökningen gjordes mellan juli och augusti med hjälp av Skolverket, och har fokuserat på distansutbildningens utformning och kvalitet under vårterminen.

Försämrat mående och stress

I undersökningen uppger 50 % av de svarande medlemmarna att de mått sämre generellt till följd av omställningen från fysisk till digital distansundervisning. 40 % uppger att de upplevt perioden med distansstudier som mer stressande än klassrumsundervisning. Ungefär en tredjedel av de svarande upplever deras stressnivåer som oförändrade, medan 28 % uppger att de är mindre stressade.

– Distansundervisningen ställer helt andra krav på eleverna som skolan uppenbarligen haft utmaningar att möta under våren. För vissa elever har anpassningen varit enklare men det är i grunden ett allvarligt problem att hälften av de svarande upplever att de mått sämre och många varit mer stressade när undervisningen sker på distans, säger Ebba Kock, ordförande för Sveriges Elevkårer.

Tydlig struktur viktigt för fokus och motivation

Eleverna som besvarat enkäten har svarat att det de tycker är viktigast för att en lektion på distans ska fungera bra är att läraren har en tydlig struktur i sin presentation (33 %) och att de uppgifter som ska göras är tydliga och avgränsade (26 %). Något som visar att det som karaktäriserar bra undervisning på distans i princip är detsamma som kvalitativ klassrumsundervisning. Samtidigt menar eleverna att det varit svårare att hålla fokus under lektionstid (69 %) och bibehålla motivationen (64 %).

– Trots att det är samma faktorer som utgör bra undervisning i både klassrum och på distans så är det tydligt att elevernas lärande påverkas negativt på distans när det är svårt att hålla fokus och känna sig motiverad. Våra medlemmar efterfrågar mer lärarstöd och det har inte funkat lika bra digitalt, säger Ebba Kock

Arbetsmiljön är god men skiljer sig åt

De allra flesta (79 %) upplever att den fysiska arbetsmiljön varit okej, bra eller mycket bra och ännu fler anser att teknisk utrustning, internetuppkoppling och digitala plattformar fungerat. Samtidigt upplever drygt en av fem att hemmet fungerat dåligt som arbetsmiljö och en av tio att internetuppkopplingen varit bristfällig.

– Det är positivt att den fysiska arbetsmiljön generellt har varit bra. Men att den samtidigt varierar visar att elever har olika förutsättningar att studera hemifrån, och att det i vissa fall beror på sådant som gymnasieelever inte själva kan styra över. Att 1 av 10 inte får samma chans att lära sig på grund av dåligt internet är ett problem. Det gör att det i dagsläget är svårt att garantera en jämlik utbildning för alla när den sker på distans, säger Ebba Kock.

Utmaning med studier på distans

– Distansundervisning inte är något som ska implementeras lättvindigt och vi ser kontinuerligt stora utmaningar med en digital skolgång som får konsekvenser för våra medlemmars arbetsmiljö, utbildning och välmående. Vi hoppas att den här undersökningen kan ligga till grund för framtida beslut om distansundervisning, och vara en påminnelse om att skolan inte är utbytbar, säger Ebba Kock. 

Om undersökningen

Sveriges Elevkårer genomförde undersökningen i samarbete med Skolverket och skickade i juli till augusti 2020 ut en enkät till 59 103 medlemmar för att få en fördjupad bild av distansundervisningens effekter på upplevd studiekvalitet, förutsättningar för kunskapsinlärning, arbetsmiljö och den egna hälsan under vårterminen 2020. Enkäten besvarades av 7 937 personer vilket motsvarar en svarsfrekvens på 13,4%. Svarsfrekvensen i undersökningen är inte tillräckligt hög för att svaren ska vara generaliserbara till nationell nivå.

 

Läs hela undersökningen