Många är glada att vara tillbaka i skolan efter distansundervisningen, men att behöva ändra sina studierutiner igen och plötsligt vistas bland en massa människor har för en del varit tufft. Vi har frågat tre elevkårsaktiva om hur de tror att elevkåren bäst kan stötta dessa elever.
Igor Lindegren är ordförande för Midgårds elevkår i Umeå. Han tror på att synliggöra problemen som distansundervisningen fört med sig.
– Det har varit otroligt många elever som mått psykiskt dåligt under distansundervisningen, och ibland kan det lätt kännas som att man är ensam i världen med sina känslor. Men skolan och elevkåren är en sådan plats som kan skapa en stor gemenskap, och tack vare detta så har just elevkåren en stor möjlighet att visa att eleverna inte är ensamma i sina känslor genom att lyfta och diskutera ämnet, säger Igor Lindegren.
Enligt William Oldenborg på Nolaskolans elevkår i Örnsköldsvik kan elevkåren även driva påverkansarbete för att få till en förändring.
– Genom att föra dialog med både skolledningen och kommunen samt skriva insändare om det som eleverna är i behov av, till exempel utökad stödverksamhet på såväl dagtid som utanför ordinarie schematid och starkare elevhälsa, säger han.
Azra Bogdanić som är ordförande på Donnergymnasiets elevkår i Göteborg menar att det handlar om att se eleverna.
– Jag tror starkt på att om elever får det stöd de behöver, tillåts utvecklas i sin egen takt och blir mottagna med förståelse av lärare kommer saker att bli bättre. Vi i elevkåren finns där för eleverna och vill självklart hjälpa till där vi behövs, säger hon.
Alla tre elevkårsaktiva lyfter vikten av aktiviteter för att skapa sammanhållning på skolan. Det kan vara alltifrån fredagsfika till tävlingar, temadagar och fester.
– Just nu satsar vi på att bygga en gemenskap genom våra småprojekt så att det ska kännas kul att vara i skolans korridorer. Vi vill vara länken mellan klasserna för de som oftast inte brukar ta första steget till att prata med andra, säger Azra Bogdanić.
Fyll i din email så hör vi av oss.
